Valet och dess efterspel är nu understökat. I en situation av "minijytky" klarade sig SFP bra,röstbortfallet var litet, t ex i Helsingfors blott 89 röster. I Kotka gick det avsevärt bättre! Där tappade SFP inte röster utan ökade med ca 40 % till 267 röster, 1,1 % av rösterna. Valförbundet med samlingspartiet fick 1 tilläggsplats i fullmäktige.
I valets "efterspel" fick SFP sin eftertraktade plats i barn- och ungdomsnämnden som sköter bl a dagvårds och utbildningssaker. Till posten valdes er trogne bloggare, som nu påbörjar sin femte valperiod i sagda nämnd (senaste period var jag dock suppleant,men nu åter ordinarie). Med en viss stolthet sitter jag i nämnden som svenskspråkig, eftersom den svenska samskolan konstaterades vara fjärde bäst i landet när man jämför avgångsbetygets medeltal(utgångsläge) med studentresultaten (slutläge). Som bekant har vi också klarat oss bra i studentresultaten (ett år var vi åttondebästa).
Därtill fick SFP också en plats i stadstyrelsen, den första sedan reformen av kommunernas administration år 1977. Då blev stads-/kommundirektören föredragande för styrelsen och ordförande blev förtroendevald. En riktig "maktposition"eftersom kommunstyrelsen har sitt finger med i det mästa som händer i kommunens administration.
God Jul till alla och envar.
Lefa
torsdag 20 december 2012
onsdag 3 oktober 2012
Valet stundar
Om tre veckor är det åter kommunalval. Själv hamnade jag in i lokalpolitiken av en slump. När vi flyttade till Kotka började barnen gå i KSB (Kotka svenska barnträdgård). Inom de första veckorna lade jag märke till att kommunikationen då barnen lämnades och hämtades kick ofta på finska! Jag började gnälla över att man inte talade svenska föräldrar emellan och detr ena ledde till det andra. 1997 blev jag ordförande i den lokala avdelningen för SFP. Och är det fortfarande...
Föreningen är över hundra år gammal liksompartiet. Vid grundandet fanns det över 10 % sveskspråkiga invånare (14 för att vara exakt) i dag är vi snäppet över 1 %. Manbortfallet har varit avsevärtoch en utspädning av det svenska har skett.
Som en lösning för familjen Wetterstrand-Niinistös språkliga behov föreslog Maria Wetterstrand tvåspråkiga skolor. Samlingspartistiska ungtuppar hakade på och statsministerns kompade i bakgrunden.
På ett förtjänstfullt sätt skjuter professor Bo Lönnqvist (http://hbl.fi/opinion/lasares-brev/2012-09-25/tvasprakiga-skolor-nadastoten-svenskan) i sank iden. Samma problematik har nobelpristagaren Herta Müller beskrivit i sin produktion om den tyskatalande minoriteten i Rumänien. I en bok säger hon om att tala tyska: "...om vi inte talade kände vi oss fega, om vi talade kände vi oss löjliga".
Rösta alltså emot tvåspråkig skola, för en svenskspråkig skola! Och tala svenska samt läs boken Kära Hurri.
Ha en bra höst.
Lefa
Föreningen är över hundra år gammal liksompartiet. Vid grundandet fanns det över 10 % sveskspråkiga invånare (14 för att vara exakt) i dag är vi snäppet över 1 %. Manbortfallet har varit avsevärtoch en utspädning av det svenska har skett.
Som en lösning för familjen Wetterstrand-Niinistös språkliga behov föreslog Maria Wetterstrand tvåspråkiga skolor. Samlingspartistiska ungtuppar hakade på och statsministerns kompade i bakgrunden.
På ett förtjänstfullt sätt skjuter professor Bo Lönnqvist (http://hbl.fi/opinion/lasares-brev/2012-09-25/tvasprakiga-skolor-nadastoten-svenskan) i sank iden. Samma problematik har nobelpristagaren Herta Müller beskrivit i sin produktion om den tyskatalande minoriteten i Rumänien. I en bok säger hon om att tala tyska: "...om vi inte talade kände vi oss fega, om vi talade kände vi oss löjliga".
Rösta alltså emot tvåspråkig skola, för en svenskspråkig skola! Och tala svenska samt läs boken Kära Hurri.
Ha en bra höst.
Lefa
onsdag 15 augusti 2012
Skolorna börjar.
Denna vecka började skolornaåter för de flesta skoleleverna. För första gången på 32 år har jag inget barn som beträdde skolvägen. Det första barnet påbörjade skolgången i augusti 1981 och son nummer tre avsluade sin skolgång med studenten i vår. Tempus fugit cito!
Sedan min egen skoltid har det förflutit 44 år. Så med ett avrott på 11 år har jar haft med skolan att göra i nästan 50 år (fyrtioåtta för att vara exakt). Under dessa år har skolan förändrats, avsevärt. Skolsystemet bestod av folkskola (4 eller 6 år) läroverk mellanskola 5 år och eventuellt gymnasium 3 år. Efter varje stadiumknde man gå vidare yrkesskola, institut eller uni. Uppslagsverken förtäljer: "Den egentliga folkskolan var slutligen 6-årig och medborgarskolan 2-årig (alternativt 7+1år), men folkskolan kunde från 1962 utvidgas till 9-årig genom att man till medborgarskolan fogade en tredje årsklass. Undervisningen, läroböckerna och skolmaterielen var gratis."
Folkskolarna hade egna läroplaner och läroverken egna. Läroplanerna förnyades sällan och läroböckerna kunde slitas av både far och son (eller mor och dotter). Indelningen i klassiska lycéer och reallycéer avspeglar samhällets behov av tjänstemän och arbetslivet behov av naturvetenskapligt utbildade arbetstagare. När vi övergick till gruyndskola fick vi en ny läroplan och på trettio år har läroplanen förnyats tre gånger, en ny skall träda i kraft under den närmaste tiden. Den som nu är ikraft är från 2004 och vilar på en konstruktivistisk inlärningsyn.
Hur mycket samhället har ändrats kan ni förstå på musiken. När jag började i folkis var populärmusiken: The ballad of Davy Crocket, The naughty lady of Shady Lane (just den som den utklädda mannen, Robert Preston, sjunger i finalen av Victor/Victoria) och Rock around the clock. Låten ingick i Richard Brooks film The blackboard junge (Älä käännä heille selkääsi, Vänd dem inte ryggen). Den gavs också ut som skiva och blev populär -56 eller -57 i Finland. Av denna musik lever endast rocklåten kvar.
År 2012 lyssnar barnen till Chisu och Jukka Poika ("...älä tyri nyt,/älä lyö yli nyt/älä antaudu angstin valtaan/jengi pykinyt, on huolella leikkinyt/kuoleman kanssa jo vuosia nyt
käy koulut ja hanki pätevyys/et voi panna sitä päihteiden syyks/ettet pystynyt pitämään rotia/vaikket nyt kestä sun kotia/mee eteenpäin kun sotilas.."). Musiken är som från en annan planet, men...
Om fyra år börjar ruljans åter när det första banbarnet börjar i skola,
Ha en bra höst.
Lefa
Sedan min egen skoltid har det förflutit 44 år. Så med ett avrott på 11 år har jar haft med skolan att göra i nästan 50 år (fyrtioåtta för att vara exakt). Under dessa år har skolan förändrats, avsevärt. Skolsystemet bestod av folkskola (4 eller 6 år) läroverk mellanskola 5 år och eventuellt gymnasium 3 år. Efter varje stadiumknde man gå vidare yrkesskola, institut eller uni. Uppslagsverken förtäljer: "Den egentliga folkskolan var slutligen 6-årig och medborgarskolan 2-årig (alternativt 7+1år), men folkskolan kunde från 1962 utvidgas till 9-årig genom att man till medborgarskolan fogade en tredje årsklass. Undervisningen, läroböckerna och skolmaterielen var gratis."
Folkskolarna hade egna läroplaner och läroverken egna. Läroplanerna förnyades sällan och läroböckerna kunde slitas av både far och son (eller mor och dotter). Indelningen i klassiska lycéer och reallycéer avspeglar samhällets behov av tjänstemän och arbetslivet behov av naturvetenskapligt utbildade arbetstagare. När vi övergick till gruyndskola fick vi en ny läroplan och på trettio år har läroplanen förnyats tre gånger, en ny skall träda i kraft under den närmaste tiden. Den som nu är ikraft är från 2004 och vilar på en konstruktivistisk inlärningsyn.
Hur mycket samhället har ändrats kan ni förstå på musiken. När jag började i folkis var populärmusiken: The ballad of Davy Crocket, The naughty lady of Shady Lane (just den som den utklädda mannen, Robert Preston, sjunger i finalen av Victor/Victoria) och Rock around the clock. Låten ingick i Richard Brooks film The blackboard junge (Älä käännä heille selkääsi, Vänd dem inte ryggen). Den gavs också ut som skiva och blev populär -56 eller -57 i Finland. Av denna musik lever endast rocklåten kvar.
År 2012 lyssnar barnen till Chisu och Jukka Poika ("...älä tyri nyt,/älä lyö yli nyt/älä antaudu angstin valtaan/jengi pykinyt, on huolella leikkinyt/kuoleman kanssa jo vuosia nyt
käy koulut ja hanki pätevyys/et voi panna sitä päihteiden syyks/ettet pystynyt pitämään rotia/vaikket nyt kestä sun kotia/mee eteenpäin kun sotilas.."). Musiken är som från en annan planet, men...
Om fyra år börjar ruljans åter när det första banbarnet börjar i skola,
Ha en bra höst.
Lefa
tisdag 24 juli 2012
Pienimäki 2...
Om ni läser noga på den laktosfria mjölkens förpackning, märker ni att det egentligen heter mjölkdryck! Vad fan är nu det? Det ser ut som och smakar som mjölk. Förklaringen går att finna i mjölkhygienlagen.
Visste ni inte att det har funnits en mjölklag? och en kötthygienlag? och en äggprodukthygienlag? samt en fiskhygienlag? På nittiotalet samlades de till en lag om "eläimistä saatavien elintarvikkeiden elintarvikehygieniasta", va fan det nu sen är på svenska. Numera regleras mjölken på EUdirektivsnivå.
Lagens anda var att man i mjölk inte fick tillsätta något eller ta bort något förutom mixtra med fetthalten. Mjölk är en så värdefull råvara att man redan på 1800.talet började kolla att den sålda mjölken inte innehöll tillsatt vatten. Alltså får man inte kalla laktosfri mjölk för mjölk emedan laktoset har man ju tagit bort, alltså mjölkdryck.
Men HYLA-mjölk då, varför får den kallas för mjölk? Jo där har man inte tagit bort laktoset utan spjälkt det enzymatiskt, d v s laktoset finns kvar om ock i sina beståndsdelar.
Så där har ni det.
Lefa
PS När ARLA började producera laktosfri mjölk gick dom ut med hur det är orättvist att alla inte kan njuta av pannkakor, nyplockade blåbär eller nybakta bullar med mjölk.
Visste ni inte att det har funnits en mjölklag? och en kötthygienlag? och en äggprodukthygienlag? samt en fiskhygienlag? På nittiotalet samlades de till en lag om "eläimistä saatavien elintarvikkeiden elintarvikehygieniasta", va fan det nu sen är på svenska. Numera regleras mjölken på EUdirektivsnivå.
Lagens anda var att man i mjölk inte fick tillsätta något eller ta bort något förutom mixtra med fetthalten. Mjölk är en så värdefull råvara att man redan på 1800.talet började kolla att den sålda mjölken inte innehöll tillsatt vatten. Alltså får man inte kalla laktosfri mjölk för mjölk emedan laktoset har man ju tagit bort, alltså mjölkdryck.
Men HYLA-mjölk då, varför får den kallas för mjölk? Jo där har man inte tagit bort laktoset utan spjälkt det enzymatiskt, d v s laktoset finns kvar om ock i sina beståndsdelar.
Så där har ni det.
Lefa
PS När ARLA började producera laktosfri mjölk gick dom ut med hur det är orättvist att alla inte kan njuta av pannkakor, nyplockade blåbär eller nybakta bullar med mjölk.
EILA
En majoritet av världens människor är laktosintoleranta (i många asiatiska länder nära 100 %), medan den inhemska befolkningen i Norden förutom finnar och samer, producerar ovanligt mycket av enzymet laktas. I Sverige lider ca 7 % av befolkningen av åkomman medan i Finland rör det sig om ca 17 % av befolkningen. Primärt laktosintoleranta tål några glas mjölk om dagen, i synnerhet om mjölken dricks i samband med måltider. Jag hade en gång en elev som var så svårt intolerant att hon kunde äta choklad bara på påsken när Mignonägg stod till buds.
Valio vill sälja till så många som möjligt (det rör sig faktiskt om nästan en miljon potentiella kunder) och har bedrivit forskning i laktosproblematiken ända sen sjuttiotalet. 1978 introducerades HYLA-mjölken (hydrolyserat laktos) där laktoset enzymatiskt spjlktes i sina beståndsdelar, glukos och galaktos. HYLA.mölken är söt att man inte gärna dricker den. I början av detta millennium (2001) introducerade Valio en genialisk produkt på marknaden. Helt laktosfri mjölk där laktosen har avlägsnats via en kromatografisk prosess i vilken mjölken går genom en hartskolonn och laktoset fastnar i hartset. Den laktosfria mjölken justeras till normal söthetsgrad genom att tillsätta HYLA-mjölk. Mjölken ESL-pasteuriseras (Extended Shell Life) vilket gör att hållbarhetstiden är längre än för vanlig mjölk. När denna produkt kom ut började min laktosintolerante son nummer två dricka den som om vore han en stor kalv.
Kruxet då? Givetvis priset! En liter vanlig mjölk kostar 75-95 c/l, beroende på vat man köper den, på "tarjous" kan man få den ännu billigare. Laktosfri Valios mjölk kostar över 1,70 €, men S-kedjans egen rainbow variant fårman för snäppet under 1,40. Vad Arlas och Lidls kostar vet jag inte. Konkurrensläget var tydligen besvärligt för Valio och de lanserade en större förpackning (1,5 l) och där var priset 1,32 €/l, i några veckors tid. Nu är det ungefär samma som om man skulle köpa mjölken i enlitersförpackningar. Dom är ena lurifaxar där på Valio.
Ha en skön sensommar och drick mjölk!
Lefa
Valio vill sälja till så många som möjligt (det rör sig faktiskt om nästan en miljon potentiella kunder) och har bedrivit forskning i laktosproblematiken ända sen sjuttiotalet. 1978 introducerades HYLA-mjölken (hydrolyserat laktos) där laktoset enzymatiskt spjlktes i sina beståndsdelar, glukos och galaktos. HYLA.mölken är söt att man inte gärna dricker den. I början av detta millennium (2001) introducerade Valio en genialisk produkt på marknaden. Helt laktosfri mjölk där laktosen har avlägsnats via en kromatografisk prosess i vilken mjölken går genom en hartskolonn och laktoset fastnar i hartset. Den laktosfria mjölken justeras till normal söthetsgrad genom att tillsätta HYLA-mjölk. Mjölken ESL-pasteuriseras (Extended Shell Life) vilket gör att hållbarhetstiden är längre än för vanlig mjölk. När denna produkt kom ut började min laktosintolerante son nummer två dricka den som om vore han en stor kalv.
Kruxet då? Givetvis priset! En liter vanlig mjölk kostar 75-95 c/l, beroende på vat man köper den, på "tarjous" kan man få den ännu billigare. Laktosfri Valios mjölk kostar över 1,70 €, men S-kedjans egen rainbow variant fårman för snäppet under 1,40. Vad Arlas och Lidls kostar vet jag inte. Konkurrensläget var tydligen besvärligt för Valio och de lanserade en större förpackning (1,5 l) och där var priset 1,32 €/l, i några veckors tid. Nu är det ungefär samma som om man skulle köpa mjölken i enlitersförpackningar. Dom är ena lurifaxar där på Valio.
Ha en skön sensommar och drick mjölk!
Lefa
torsdag 26 april 2012
Våren år här
Bloggandet har blivit mindre denna vår då jag har spenderat en stor del av den tiden på Facebook. Peppe Forsblom grundade i tiden gruppen Nya Svenska Samskolan 1888 - 1977 Lönkan.En grupp för alla som gick i Lönkan och minns storheter som Norrback, Fellman, Arla, Rancken, Svante, Boris m.fl. säger gruppens definition och till dags dato har 160 människor slutit upp. Med finns nästan 200 bilder om olika aspekter i skolgången; klassfoton, lärarfoton etc.
Två fd lärare är också med: Mona Hemmner och Folke Nyberg.Detta är en fantastisk resurs där gamla och nya lönkor frotteras med varandra, rekommenderas.
Två fd lärare är också med: Mona Hemmner och Folke Nyberg.Detta är en fantastisk resurs där gamla och nya lönkor frotteras med varandra, rekommenderas.
Snöyrorna har alltså eratts av dammyror och fåglarne väcker en med sitt drill se sådär femtiden. Njut av våren!
Lefa
onsdag 25 januari 2012
Anno dazumal
En morgon körde jag till jobbet via Vallgård. I Vallgård påbörjade jag min skolgång år 1955 och hade ca 1 km till skolan. Den vackra skolbyggnaden i rödtegel på Vesantogatan ritades av arkitekten Gunnar Taucher som var flitigt anlitad skolplanerare i Helsingfors. Skolan som var byggd år 1932 verkade stor men det ofantliga barnmyllret gav trygghet och tröst åt den sexåriga lilla gossen.
Tidvis åkte jag spårvagn (nummer 9) men ofta promenerade jag. På lördagarna hade spåran en släpvagn med öppen perrong bakom och ofta hade jag skolväskan hängande i gummiband och dinglade den över räcket. En gång gick gummibandet av och väskan blev liggande på gatan. Men eftersom däcket var öppet hoppade jag snabbt av och återhämtade min väska utan att någon bil körde över den (faran var inte överhängande för då fanns det bara 140 000 bilar i Finland, varav 70 000 var personbilar). Det skulle ju ha varit ganska otroligt för det fanns så få bilar i Stadin på den tiden.
Gatan går mellan SOKs kafferosteri och VRs gamla depåområde och även i dag doftar nejden tidvis kaffe, dock inte i morse. Över Mannerheimvägen och längs Mechelingatan till Hagalund. Jag stannade dock på Tölö torg och åt en Reissumies samt en av de bästa örfilarna i Stadin. När jag frågade vem som bagar så goda örfilar svarade hon: Äiti! Rekommenderas varmt. alltså tältet på Tölö torg.
Tidvis åkte jag spårvagn (nummer 9) men ofta promenerade jag. På lördagarna hade spåran en släpvagn med öppen perrong bakom och ofta hade jag skolväskan hängande i gummiband och dinglade den över räcket. En gång gick gummibandet av och väskan blev liggande på gatan. Men eftersom däcket var öppet hoppade jag snabbt av och återhämtade min väska utan att någon bil körde över den (faran var inte överhängande för då fanns det bara 140 000 bilar i Finland, varav 70 000 var personbilar). Det skulle ju ha varit ganska otroligt för det fanns så få bilar i Stadin på den tiden.
Gatan går mellan SOKs kafferosteri och VRs gamla depåområde och även i dag doftar nejden tidvis kaffe, dock inte i morse. Över Mannerheimvägen och längs Mechelingatan till Hagalund. Jag stannade dock på Tölö torg och åt en Reissumies samt en av de bästa örfilarna i Stadin. När jag frågade vem som bagar så goda örfilar svarade hon: Äiti! Rekommenderas varmt. alltså tältet på Tölö torg.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
