onsdag 24 juni 2009

Om kejsare och laxmiddagar

I går var den "riktiga" midsommaren, men vi firade den redan under veckoslutet. Före midsommaren var jag på en laxmiddag på den kejserliga fiskestugan i Langinkoski. I samband med Langinkoskiföreningens sommarmöte offentliggjordes också en bok som museets förra intendent har skrivit: RAGNAR BACKSTRöM, Langinkoski. Keisarillisen perheen kesäinen keidas (ISBN 978-952-222-111-7, SKS:n toimituksia 1232, 2009).

En intressant, och t o m synnerligen intressant, bok om denna speciella byggnad, den enda kejserliga byggnaden utanför Ryssland efter att jaktstugan i Polen förstördes under världskriget.
I själva verket var det Alexander III och hans danskfödde hustru prinsessan Dagmar som vistades där i större utsträckning. Nikolai II var där endast en gång som tsar. Tsarevnan Maria Feodorovna (prinsessan Dagmars ryska namn) hade en stark solidaritet med Finland och försökte inverka på den förryskningspolitik vis a vis Finland som hennes son förde. I själva verket ansåg hon att Nikolai II blev vilseledd av sina medhjälpare.

En bra bok om ni är intresserade av den kejserliga släktens historia. Författaren deltog bl a i processen där Maria Fjodorovnas sarkofag flyttades från domkyrkan i Roskilde till Peter-Paulfästningen (kommer ni ihåg, där var vi 1966 under skolresan). Där begravdes hon brevid sin man Alexander III.

Läs en text om hennes panihida på http://www.kyrkpressen.fi/paperarchive/KP0847.pdf

Panihida är en minnessjälamässa:

Saata, oi Kristus, Sinun palvelijasi sielu lepoon pyhien joukkoon, missä ei ole kipua, ei surua eikä huokauksia, vaan on loppumaton elämä.

Lefa

onsdag 10 juni 2009

Nostalgi...


I dag skickade Pavel Pavlovich (Molle) fotografier från skolans resa till Leningrad i april 1966. På två av bilderna fanns vännerna Markus (Miettinen) till vänster och Lefa till höger och som man kan se hade de båda stiliga frisyrer.

Frisyrerna har en historia, förstås. Vi bägge diggade stort engelsk popmusik och speciellt den coola modvarianten med Who och Small Faces. Som ni kan se är frisyrerna välvårdade och på sätt och vis i sin knopp i detta skede. Vi ville absolut inte ha långa ovårdade kalufser av den typ som Nalle Wahlroos sedermera gick omkring i, klädd i den där fladdrande afghanpälsen (detta alltså innan han upptäckte stora brister i den marxistisk-leninistiska ekonomiska teorin). Vi ville också ha landstigningsjackor som de äkta modsen hade, men de var svåra att få tag på. Följande år hämtade min farsa en äkta US-army jacka från Stockholm. Ja den där frisyren...

Vi ville ha en frisyr, som vi kallade "kananperse", kortklippt bakom uppe på huvudet så att det stod upp som stjärtfjädrarna på en höna, långt framme, på sidorna och i nacken. Vi gick runt i damfrirörssalongerna i Tölö och frågade om någon kunde klippa håret så. En dam åtog sig jobbet, men den där kananperse-effekten uteblev. Sedermera har jag förstått att det inte var fråga om klippning, utan om fön, vax och lack. Men tanken att pojkar skulle använda sådana produkter var helt enkelt otänkbar för mig. Glamrocken och David Bowies Ziggy Stardust låg ännu nästan tio år i framtiden. Och för min del dröjde det ännu tolv år innan jag tog permanent färg på ögonfransarna och nästan tjugo innan jag satte örhänge och lät tatuera mig.

Så var det med kananpersefrisyren.

Lefa

torsdag 4 juni 2009

Skolorna slutade

har då Den blomstertid avklingat och resultaten utvärderats. I stort gick det bra för de svenskspråkiga. Prosenten icke godkända var för finskspråkiga 7,68 % och 3,80 % för svenskspråkiga. De svenskspråkiga studenternas andel (6,7 %) är en aning större än befolkningsandelen (5,4 %) skulle förutsätta.

I jämförelsen klarade Lärkan sig åter bäst och var nummer 9 bland alla skolor. Vasa var nummer 328 bland 414 gymnasier och Kotka 322. Nedan ser ni listan för de svenska skolorna. Statistiken är det si och så med emedan endast 14 skolor har flera än femtio studenter. Tjugo skolor har så få studenter att slumpen inverkar för mycket på resultaten för att man skall kunna dra slutsatser om skolornas kvalitet. Språköarnas fyra skolor dimitterade t ex tillsammans 54 studenter. Tabellen upptar fyra obligatoriska ämnen och bifallsrösterna är mellan 1 och 7

  1. Gymnasiet Lärkan 21,15
  2. Tölö gymnasium 20,97
  3. Brändö gymnasium 20
  4. Mattlidens gymnasium 19,47
  5. Svenska samskolan i Tammerfors 19,21
  6. Borgå Gymnasium 19,11
  7. Hangö gymnasium 19,1
  8. Kyrkslätts gymnasium 18,84
  9. Kimitoöns gymnasium 18,8
  10. Gymnasiet svenska normallyceum 18,72
  11. Korsholms gymnasium 18,63
  12. Ekenäs gymnasium 18,61
  13. Björneborgs svenska samskola 18,58
  14. Kristinestads gymnasium 18,5
  15. Gymnasiet Grankulla samskola 18,42
  16. Vörå samgymnasium 18,21
  17. Virkby gymnasium 18,14
  18. Lovisa Gymnasium 18,12
  19. Kronoby gymnasium 18,06
  20. Rudolf Steiner skolan i Helsingfors 18,60
  21. Sibbo gymnasium 18,03
  22. Helsinge gymnasium 18
  23. Karis-Billnäs gymnasium 18
  24. Gymnasiet i Petalax 17,8
  25. Jakobstads gymnasium 17,38
  26. Karleby svenska gymnasium 17,29
  27. Pedersöre gymnasium 17,15
  28. Pargas svenska gymnasium 17,02
  29. Svenska privatskolan i Uleåborg 16,89
  30. Topeliusgymnasiet i Nykarleby 16,59
  31. Närpes gymnasium 16,58
  32. Kotka svenska samskola 16,57
  33. Vasa gymnasium 16,5

Lefa