Sommaren är kort...

...den nästan regnar bort...
Det kan man inte säga om denna sommar. Det har varit varmt, nästan för varmt. Svårt att sova på nätterna och pinsamt att vara på dagarna. För att få någonsorts svalka har jag simmat nästan varje kväll, se så där 11-12 tiden. Nu har skolorna börjat åtmimnstone i Kotka och vi har blott en skolelev hemma mera. Vähiin käyvät ennen kun loppuvat. Mellersta sonen skall börja studera matematik vid Akademin om ett par veckor. 

Skolåret börjar som vanligt, med resurs och penningbrist för skolan. Varje höst och vår får man kämpa med samma saker. Hur skall man kunna trygga överlevnaden för skolan som i vårens studentskrivningar var den bästa svenskspråkiga skolan i landet (nummer 9). Som ni kanske minns var vi nästsämst år 2009, men i år bäst.

I går lyssnade jag i bilen på sommarprataren Janina Andersson som mycket tankeväckande talade om tacksamhet och jämlikhet och bl.a. barnuppfostran. Hon talade ivrigt om Sarah Blaffer Hrdys bok "Mothers and others" där barnets socialiseringsprocess beskrivs och det påvisas att det behövs en by för att uppfostra ett barn. Människan är summan av sina dialoger, så ju flera dialoger desto bättre.

Fåglar har det varit gott om i sommar, i våra vassruggar häckar knipor, sothönor, knölsvanar, skrakar och någonstans i närheten rördrommen som man hör tidvis och som jag också sett flyga i sommar. Och så ett gråhägerpar! Det är en präktig fågel med ett vingspann på över 1,5 m och en meter lång, men den väger mindre en broiler ca 1,4 kg. När man ser den sväva på nästan orörliga vingar underifrån kan man bara beundra dess majestätiska grace, så har säkert en archaeopterix sett ut. Skrämde skiten ur grottmänniskor! Nä nu kan jag nog dra på trissor för den dog ut 150 miljoner år före Lucy!! Men gråhägern är cool!

Ha en bra begynnade höst.

Lefa