Om tre veckor är det åter kommunalval. Själv hamnade jag in i lokalpolitiken av en slump. När vi flyttade till Kotka började barnen gå i KSB (Kotka svenska barnträdgård). Inom de första veckorna lade jag märke till att kommunikationen då barnen lämnades och hämtades kick ofta på finska! Jag började gnälla över att man inte talade svenska föräldrar emellan och detr ena ledde till det andra. 1997 blev jag ordförande i den lokala avdelningen för SFP. Och är det fortfarande...
Föreningen är över hundra år gammal liksompartiet. Vid grundandet fanns det över 10 % sveskspråkiga invånare (14 för att vara exakt) i dag är vi snäppet över 1 %. Manbortfallet har varit avsevärtoch en utspädning av det svenska har skett.
Som en lösning för familjen Wetterstrand-Niinistös språkliga behov föreslog Maria Wetterstrand tvåspråkiga skolor. Samlingspartistiska ungtuppar hakade på och statsministerns kompade i bakgrunden.
På ett förtjänstfullt sätt skjuter professor Bo Lönnqvist (http://hbl.fi/opinion/lasares-brev/2012-09-25/tvasprakiga-skolor-nadastoten-svenskan) i sank iden. Samma problematik har nobelpristagaren Herta Müller beskrivit i sin produktion om den tyskatalande minoriteten i Rumänien. I en bok säger hon om att tala tyska: "...om vi inte talade kände vi oss fega, om vi talade kände vi oss löjliga".
Rösta alltså emot tvåspråkig skola, för en svenskspråkig skola! Och tala svenska samt läs boken Kära Hurri.
Ha en bra höst.
Lefa
onsdag 3 oktober 2012
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)